USA-reglering: Slutet för utländska stablecoins inom räckhåll?

Den amerikanska regeringen sätter stopp – och det med råge. Med den planerade GENIUS Act skulle utländska stablecoins kunna vara historia för amerikanska medborgare redan från och med den 18 juli 2028. Men vad betyder det egentligen för oss? Och vem kommer att drabbas hårdast?
Finansdepartementet (U.S. Treasury) har nyligen publicerat ett utkast till GENIUS Act (Guaranteeing Enforceable National Innovation for Stablecoins Act of 2024) – och det är rejält känsligt. Framför allt ska offshore-stablecoins, alltså de digitala valutor som ges ut exempelvis på Caymanöarna eller Seychellerna, inte längre ha någon chans efter 2028. Vad innebär det konkret? Amerikanska handelsplattformar får inte längre lista dessa tokens. Klart är att användare kan fortsätta göra affärer på decentraliserade blockkedjor, men om man är beroende av reguljära börser som Coinbase eller Kraken blir det trångt.
Varför denna brådska? Skälen bakom regleringen
De amerikanska myndigheterna motiverar sitt initiativ med bekymmer som alla känner till: penningtvätt, finansiering av terrorism och marknadsmanipulation. Stablecoins är visserligen praktiska, men många av dessa tokens ges ut utanför USA – och då börjar alarmklockorna ringa hos myndigheterna. Rädslan finns att oreglerade stablecoins kan utnyttjas för just dessa mörka kanaler. Samtidigt vill den amerikanska regeringen självklart ha mer kontroll över den digitala betalningsströmmen.
Men GENIUS Act går ännu längre. Den ska skapa en helt ny regelbok för alla stablecoins som används som betalningsmedel i USA. Endast de som uppfyller de stränga amerikanska kraven – det vill säga officiellt tillstånd och regelbundna kontroller – kommer att få handlas med i landet.
Offshore-stablecoins: Blir det deras slut?
Särskilt hårt drabbas utländska stablecoins som Tether (USDT) eller USDC. Dessa används världen över, men deras juridiska säte ligger ofta i skatteparadis. Och det kan mycket väl bli deras undergång från 2028 – utan amerikansk licens kommer de inte åt



amerikanska handelsplattformar.
Konsekvenserna skulle bli massiva:
- Börserna måste tänka om: Amerikanska plattformar som Coinbase eller Kraken skulle tvingas radikalt skära ner sina stablecoin-listor.
- Användare förlorar likviditet: Amerikanska medborgare skulle visserligen kunna fortsätta handla på decentraliserade plattformar som Uniswap, men tillgången till likvida marknader skulle kraftigt begränsas.
- Innovation lider: Den som planerar att starta ett nytt stablecoin-projekt utanför USA måste fråga sig om den amerikanska marknaden ens är värd besväret längre.
Protester och motstånd
Men inte alla inom kryptobranschen är entusiastiska. Många varnar för överreglering och befarar att GENIUS Act kväver innovation inom betaltjänster. En kritikpunkt: utkastet gör ingen skillnad mellan äkta betalnings-stablecoins och andra tokens. Det skulle till och med kunna drabba algoritmiska stablecoins – och de är ju egentligen något helt annat.
Även tidsplanen är omstridd. Varför först 2028? Varför inte agera direkt? Förespråkarna argumenterar för att en stegvis införande krävs för att undvika kaos på marknaderna. Men om det räcker återstår att se.
Och vad händer nu?
För tillfället är GENIUS Act endast ett utkast. Fram till juli 2024 kan intressenter lämna synpunkter innan lagen slutligen fastställs. Om den går igenom som den ser ut nu återstår att se hur kryptovärlden reagerar.
En sak är säker: USA drar åt sig tyglarna – och det kan utlösa en lavin. Andra länder skulle kunna införa liknande regleringar. För investerare och företag innebär det att förberedelserna måste sättas igång nu. Den som satsar på offshore-stablecoins bör fundera på alternativa lösningar – annars kan det snabbt bli trångt.
De kommande månaderna kommer att visa om GENIUS Act skapar den önskade säkerheten. Eller om det istället leder till att USA förlorar ännu mer av sin krypto-verksamhet. En sak är säker: Kampen om kontrollen över digitala valutor har tagit en ny vändning – och det kommer att bli spännande.