Dolda risker: Försäkringsbolag som nya brandfält i skuggbanksystemet?

Jag måste medge att de senaste utvecklingarna inom finanssektorn alltmer får mig att fundera på djupet. Alla talar om banker, skuggbanksverksamhet och hedgefonder – och plötsligt visar sig just försäkringsbranschen vara en möjlig tidsinställd bomb. Särskilt i USA, där till synes solida försäkringsbolag som Delaware Life Insurance Company plötsligt måste korrigera sina balansräkningar, blir jag alltmer övertygad: Här tickar en tidbomb som vi länge har ignorerat.
När siffrorna plötsligt vänder
Ta Delaware Life Insurance Company som exempel. I mars 2025 publicerade bolaget en korrigerad årsredovisning för 2024 – och plötsligt var allt annorlunda. Cirka 17 miljarder US-dollar i investeringar, som tidigare hade klassats som normala tillgångar, omklassificerades till "transaktioner med närstående". Nästan 39 % av hela investeringsportföljen! Till jämförelse: I den ursprungliga redovisningen hade det handlat om ynka 1,4 miljarder dollar – alltså endast 3 %. Det här är inget litet bokföringsfel, det är en jordbävning i siffrorna.
Och det slutade inte med Delaware Life. Deras systerbolag Clear Spring Life and Annuity Company tvingades nästan samtidigt genomföra liknande korrigeringar. Sådana massiva justeringar är ingen slump, utan en varningssignal. De pekar på att något är fel – kanske ett systematiskt problem där försäkringsbolag är inblandade i ogenomskinliga och riskfyllda affärer, ofta med nära kopplingar till andra finansiella aktörer.
"Relaterade transaktioner" – den kusliga dimman av ogenomskinlighet
Termen låter så harmlös: "transaktioner med närstående". Men vad döljer sig egentligen bakom den? Ingenting annat än investeringar i företag eller projekt som är sammankopplade med försäkringsbolaget självt eller dess moderbolag. Det kan handla om:
- Dotterbolag eller systerföretag
- Investeringar i private equity-fonder eller fastighetsprojekt som kontrolleras av samma ledning
- Affärer med närstående investeringsvehiklar som inte följer normala marknadsförutsättningar
Problemet? Sådana transaktioner är ofta ogenomskinliga och fyllda av intressekonflikter. I värsta fall köps tillgångar till överpris eller problematiska papper förs in i balansräkningen för att dölja förluster. Det här kan precis ha skett hos Delaware Life.
Varför försäkringsbolag plötsligt kan agera som banker
Vid första anblicken verkar livförsäkringsbolag vara en trygg hamn. De ska betjäna långsiktiga avtal och omfattas a



v sträng reglering. Men skenet bedrar. Tre faktorer gör dem sårbara för kriser – och i värsta fall till brandfarliga aktörer i finanssystemet:
1. Likviditetsrisk: När pengarna plötsligt försvinner
Många försäkringsbolag placerar sina pengar i långsiktiga, svårsålda tillgångar som företagsobligationer, fastigheter eller private debt. Om det uppstår ett förtroendefall kan försäkringstagare massivt lösa sina policys – likt en bank som plötsligt inte kan betala ut kontanter. Försäkringsbolaget skulle då tvingas sälja till underpris, och kaoset är ett faktum.
2. Skuggbanksrisk: När försäkringsbolag förvandlas till banker
Vissa försäkringsbolag agerar alltmer som skuggbanksverksamhet genom att investera i komplexa finansiella produkter som derivat, strukturerade lån eller till och med krypto-tillgångar. Den amerikanska myndigheten Financial Stability Oversight Council har under åratal varnat för dessa aktiviteter. Särskilt problematiskt är "private credit"-fonder, där försäkringsbolag investerar massivt – ofta utan tillräcklig riskspridning.
3. Regulatoriska luckor: När laglösheten får fritt spelrum
I USA övervakas försäkringsbolagen av delstatliga myndigheter – inte centralbanken eller SEC. Det leder till olika standarder och bristande transparens. De senaste balanskorrigeringarna visar hur lätt sådana system kan manipuleras.
Parallellerna till SVB-kollapsen – bara utan banken på toppen
Situationen påminner starkt om kollapsen av Silicon Valley Bank och Signature Bank i mars 2023. Båda instituten hade fastnat i långsiktiga obligationer och riskfyllda lån, medan insättningarna flödade ut på kort sikt. När marknaden blev misstänksam tvingades de sälja med förluster – och dominoeffekten var ett faktum.
Försäkringsbolag kan underkastas liknande mekanismer:
- Ränterisk: Stigande räntor minskar värdet på räntebärande obligationer. Många försäkringsbolag håller sådana papper till förfall, men om försäkringstagare plötsligt löser sina policys tvingas de sälja under press.
- Kreditrisk: Vid en recession ökar fallissemangsgraden för företagsobligationer och lån. Korrigeringarna hos Delaware Life tyder på att sådana risker redan finns i bokföringen.
- Förtroendeförlust: Så snart investerare eller tillsynsmyndigheter börjar misstro, kan en nedåtgående spiral ta fart – likt bankernas fall.
Vad händer nu? – Myndigheterna reagerar – men räcker det?
Den amerikanska regeringen har redan tagit de första stegen